Rullskidor, vad skall man tänka på
och vad är viktigt att veta!
|
Rullskidor: Att åka rullskidor har många fördelar för oss som gillar längdskidåkning, nedan har du några av mina hetaste argument:
|
Fler och fler börjar åka rullskidor, jag tycker att det är en mycket bra träningsform som är det absolut mest lika vi kan komma längdskidåkning. Hitta en bra runda och köp bra grejer så kommer du att utveckla din längdskidåkning genom rullskidåkning. |
|
Några saker är också viktiga att tänka på när du planerar att sätta igång med rullskidåkning:
För att kunna diagonala bra behövs ofta lite lätt motlut. Risken vid diagonalåkning är att riktningen på den bakre skidan ändras. Det är ganska lite diagonalträning som sker på rullskidor idag. Risken är nämligen att du har olika "träff" i diagonalåkningen på rullskidorna och på dina riktiga längdskidor vilket inte är så bra. Jag stakar nästan bara på rullskidorna. Diagonal kör jag endast uppför, tex när jag kör Tossebergsklätten i Sunne. Rullskidsstavar: Vanliga stavar fungerar utmärkt för rullskidor, med en specialspets (finns att köpa i alla sportaffärer) det går även att köra med stavens original spets, men den är ofta för mjuk och slits mot hård asfalt. Själva trugan på vanliga skidstavar är också i vägen och går lätt sönder vid rullskidåkning. Ett bra alternativ är den lite mer skonsamma sviktande spetsen (se bilden här. Antingen nere vid spetsen eller uppe vid handtaget). Utan spetsiga, hårda och slipade stavspetsar är det tråkigt och nästan lite farlig att träna rullskidåkning (speciellt på hösten när asfalten blir hårdare). Om du vill byta till spetsar med stötdämpning (rekommenderas) så är det bara att ta bort original spetsen med en värmeblåslampa, eller kokande vatten, och byt på dina vanliga stavar. Stavlängden bör vara ungefär som på dina ordinarie stavar. Anledningen till att rullskidstavarna inte behöver vara längre än vanliga längdskidstavar är att längdskidstavarna sjunker ner i snön och det tar ut skillnaden som rullskidshjulen gör. Diamant- fil/slip, spetsa till och ha alltid bra slipade spetsar, annars slinter man lätt och då är det inte kul att åka rullskidor. Vanlig slip fungerar inte alls. Att bromsa på rullskidor: Det går att lära sig att plogbromsa, det kräver dock lite teknik men i princip är det bara att lägga ner tyngdpunkten djupt i knäna och ploga, utan att skidorna går ihop... Du kan trycka på mer än du anar för att få till en bra plogstop. Ett annat broms alternativ är att sätta ut ena skidan i väggrenen eller i gräset så får man så småningom stopp... Men skall man åka mycket rullskidor så måste man lära sig plogbromsa. Stav isättning är precis som för vanliga längdskidor och du kan vid rullskidåking hjälpa till att bromsa lite med stavarna, det finns dock stor risk att de då går av, eller att det hugget till och fastnar och då har du en stav i ansiktet. Kommer du ut på icke asfalt är det tvärstopp, så var försiktig. Se speciellt i början när du åker rullskidor att åka på kända vägar. Utrustning vid rullskidsträning: Godkänd hjälm o ev liten ljusdiod i tex hjälmen. Handskar naturligtvis är oxå bra. Speciella "Rullskidskor" är lite överkurs, dina vanliga längdskidskorna funkar perfekt, enda man kan tänka på är att de lätt kan bli lite varmt om fötterna i längdskidskorna. Rullskidan kan i början ofta upplevas svår att svänga och lite konstigt, det beror till stor del på hur du fördelar vikten på skidorna. För att på bästa sätt kontrollera sina rullskidor så är det bara balans och vikt på foten som bestämmer vart du och skidan skall ta vägen. Det är oxå väldigt olika att åka på olika typer av asfalt, ju finare o nyare ju bättre, tycker jag. Ju guppligare asfalt ju bättre för att få tex stavfäste, men ju grövre asfalt ju mer skakar det. Det finns massor av olika typer av rullskidshjul, många använder skalan 1-4, du får testa vilken typ av hjul du vill ha, siffran visar hur snabbt hjulet rullar. Helt generellt kan man mycket förenklat säga följande: Nummer på hjul ger - fart på rullskidor = fart på riktig snö 1:or = Tävling - Möjligen nedför och stenhårda skidspår eller ren blankis (finns nästan aldrig) 2:or = Vanligast för normal träning - Som snabbt före i hårda skidspår 3:or = Lite jobbigare - Skulle kunna sägas vara som bra normalt före 4:or = Trögare som att åka i spår med mycket nysnö. . Att komma igång på rullskidor: Starta lugnt och platt och utan trafik om du kan. Ta gärna cykeln och testa din planerade rullskidsrunda innan du kör iväg med rullskidor på fötterna! Det är mao viktigt att du tar det lugnt i början och att du låter din teknik utvecklas, jag kan tyvärr redan här lova dig att du kommer vurpa under något av dina första rullskidpass. Hitta med andra ord en sträcka som är rak, plan och utan trafik, kör där de första passen, utveckla sedan gärna med backar som du lätt klarar att åka både upp och ned för. Var alltid extra försiktig vid tex vid järnvägsspår osv. Försök att vara lätt på foten och tänk på att det tar stop vid tex kantstenar osv. Man kan också ganska lätt lära sig att "hoppa" på rullskidorna, det är bra då man helt enkelt hoppar till och slipper bromsa utan hoppar över väg ojämnheter... |
Kom alltså ihåg!!! Rullskidstavspetsar skall vara sylvassa... och tänk på att köra lugnt i början, annars är det lätt att få problem med inflammerade armbågar!
Mer om Rullskidor:
Idag har rullskidåkning utvecklats till en egen tränings- och tävlingform (det finns tävlingar, cuper och en proffstour planeras). Det sliter dock lite mer än längdskidåkning på framförallt armbågar och axlar. Även här (precis som i längdskidåkning) finns det två tekniker (här är det stakning dock). Den "Gamla" stora stakningen och nya "hugg"-tekniken. Mitt råd är hugg när du kan och så länge du orkar... Upp på tå tekniken, som idag utvecklats till sk. huggtekniken, tror jag startades av Ullvang, men blev rikskänd i Svedala genom Björn Linds så kallade känguruhopp på SVT för några år sedan.
Vart skall man åka, på vilken sida av vägen... Höger eller vänster sida? Förr, så åkte man alltid på vänster sida, nu åker man mer och mer på höger sida. En av anledningarna till sidbytet verkar vara att idag åker man så snabbt på rullskidorna att bilisterna vill helt enkelt att man åker på höger sida för det ger bättre flyt i trafiken. Så jag åker mao alltid på höger sida, helst åker jag i och för sig på cykelbanor :-)
Hjul teori, 2:or sitter på när man köper skidorna. Det är olika gummiblandning som gör att hjulen blir snabbare eller långsammare. Man kan absolut ha olika hjul fram o bak. Det är också lite ekonomiskt att inte skriva höger o vänster på rullskidorna då får man automatiskt ingen sned slitning på hjulen. När ett rullskidsdäck är utslitet så är det ofta lika ekonomiskt att köpa nya skidor för det är hjulen som är dyra.
Rullskidskänsla, skillnaden mellan olika typer av rullskidor är ganska liten. Tex. (idag heter dessa swix) PRO-Ski Flex C2, har lite mer svikt i sina skidor vilket ger möjlighet att tex kunna trycka sig runt kurvorna lite bättre än vanliga hårda rullskidor. Man behöver alltså inte "plocka" sig genom alla kurvor. (swix) PRO-SKIs C2 kom 2010 o har blivit mycket populär.
På Skidgymnasiet har Bengt Statin bestämt att eleverna skall ha en mer "skidlik" rullskida, där har man alltså satt det bakre "låsande" hjulet fram allt för skidkänslan. Då kan lättare släppa och kräver mao mer av åkaren. Prova gärna själv. Train low, compete high...
Rengöring av rullskidor handlar idag, med så bra hjul, igentligen bara om att tvätta av dem efter träningspass som varit extra skitiga. Annars brukar det inte vara nödvändigt att plocka isär hjul och kullager som man var tvungen att göra förr i tiden.
Åkare som är skadade under uppbyggnads och försäsong då de inte pga skada kan träna löpning utan bara kan åka rullskidor, gör ofta sina bästa tävlings-säsonger på vintern efter skadan. Alltså måste grenspecifik träning vara a&o:
Skall man bli bra på längdskidåkning så skall man träna längdskidåkning, och i Sverige betyder det att man skal åka mycket rullskidor. Fråga en simmare eller cyklist om de lägger träningstid på tex löpning, innebandy eller tennis som vi längdskidåkare tycker funkar bra som komplements träning under vår och sommar! Nej det handlar om att åka och träna skidåkning... Sorry!!!
Grundupplägg rullskidsträning (undvik A2 träning helt):
A1: låg puls - länge 2 timmar och mer - kapilärer, stationerna ute i musklerna
A3: hjärtat - intervallträning hög puls och kortare pass men i nästan max
Hur kunde tex Sixten Järnberg vara så bra och snabb även med dagens mått mätt?
Jo, han jobbade i skogen 8 timmar per dag, på ngt liknande det vi kallar A1 puls och sedan gick han ut o åkte "stenhårt" på A3 nivå... på sina relativt korta träningspass - efter denna typen av träning år ut, vann han det mesta!
Idag har rullskidåkning utvecklats till en egen tränings- och tävlingform (det finns tävlingar, cuper och en proffstour planeras). Det sliter dock lite mer än längdskidåkning på framförallt armbågar och axlar. Även här (precis som i längdskidåkning) finns det två tekniker (här är det stakning dock). Den "Gamla" stora stakningen och nya "hugg"-tekniken. Mitt råd är hugg när du kan och så länge du orkar... Upp på tå tekniken, som idag utvecklats till sk. huggtekniken, tror jag startades av Ullvang, men blev rikskänd i Svedala genom Björn Linds så kallade känguruhopp på SVT för några år sedan.
Vart skall man åka, på vilken sida av vägen... Höger eller vänster sida? Förr, så åkte man alltid på vänster sida, nu åker man mer och mer på höger sida. En av anledningarna till sidbytet verkar vara att idag åker man så snabbt på rullskidorna att bilisterna vill helt enkelt att man åker på höger sida för det ger bättre flyt i trafiken. Så jag åker mao alltid på höger sida, helst åker jag i och för sig på cykelbanor :-)
Hjul teori, 2:or sitter på när man köper skidorna. Det är olika gummiblandning som gör att hjulen blir snabbare eller långsammare. Man kan absolut ha olika hjul fram o bak. Det är också lite ekonomiskt att inte skriva höger o vänster på rullskidorna då får man automatiskt ingen sned slitning på hjulen. När ett rullskidsdäck är utslitet så är det ofta lika ekonomiskt att köpa nya skidor för det är hjulen som är dyra.
Rullskidskänsla, skillnaden mellan olika typer av rullskidor är ganska liten. Tex. (idag heter dessa swix) PRO-Ski Flex C2, har lite mer svikt i sina skidor vilket ger möjlighet att tex kunna trycka sig runt kurvorna lite bättre än vanliga hårda rullskidor. Man behöver alltså inte "plocka" sig genom alla kurvor. (swix) PRO-SKIs C2 kom 2010 o har blivit mycket populär.
På Skidgymnasiet har Bengt Statin bestämt att eleverna skall ha en mer "skidlik" rullskida, där har man alltså satt det bakre "låsande" hjulet fram allt för skidkänslan. Då kan lättare släppa och kräver mao mer av åkaren. Prova gärna själv. Train low, compete high...
Rengöring av rullskidor handlar idag, med så bra hjul, igentligen bara om att tvätta av dem efter träningspass som varit extra skitiga. Annars brukar det inte vara nödvändigt att plocka isär hjul och kullager som man var tvungen att göra förr i tiden.
Åkare som är skadade under uppbyggnads och försäsong då de inte pga skada kan träna löpning utan bara kan åka rullskidor, gör ofta sina bästa tävlings-säsonger på vintern efter skadan. Alltså måste grenspecifik träning vara a&o:
Skall man bli bra på längdskidåkning så skall man träna längdskidåkning, och i Sverige betyder det att man skal åka mycket rullskidor. Fråga en simmare eller cyklist om de lägger träningstid på tex löpning, innebandy eller tennis som vi längdskidåkare tycker funkar bra som komplements träning under vår och sommar! Nej det handlar om att åka och träna skidåkning... Sorry!!!
Grundupplägg rullskidsträning (undvik A2 träning helt):
A1: låg puls - länge 2 timmar och mer - kapilärer, stationerna ute i musklerna
A3: hjärtat - intervallträning hög puls och kortare pass men i nästan max
Hur kunde tex Sixten Järnberg vara så bra och snabb även med dagens mått mätt?
Jo, han jobbade i skogen 8 timmar per dag, på ngt liknande det vi kallar A1 puls och sedan gick han ut o åkte "stenhårt" på A3 nivå... på sina relativt korta träningspass - efter denna typen av träning år ut, vann han det mesta!